Press "Enter" to skip to content

Om att få höra bra saker om sig

Först; förlåt att jag inte bloggat på ett tag.

Idag jobbade jag min sista dag, för den här gången, på gamla jobbet. Imorgon börjar det nya. Jag kommer givetvis att sakna gamla stället; det var fruktansvärt jobbigt att pendla 4h per dag men definitivt värt det tack vare fantastiska kollegor och härliga elever.

Att jag nu slutade betydde såklart avskedsfika. Avskedspresenter, tårta och fina ord. Det fick mig att fundera på det här med hur man som lärare hanterar när folk säger bra eller dåliga saker om en.Jag försöker tänka så här: Allt bra folk säger om mig försöker jag tacka för, ta in och komma ihåg. Allt som verkar ärligt menat, som kommer från hjärtat. De flesta elever är impulsiva; om de säger att de gillar en som lärare kan man vara ganska säker på att de menar det. Från kollegor kan det vara knivigare, men det brukar ändå märkas när man blir uppskattad. Men; spara allt sådant på en speciell hylla i huvudet.

Alla har tillfällen då vi tvivlar på oss själva. Inte minst lärare. Det kanske inte märks utåt (många lärare är mycket måna om att inte visa känslor) men när en elev kritiserar gör det ont. Får man ofta höra att man är en dålig lärare så sätter det sig. Mitt tips, förutom att faktiskt försöka hålla en öppen dialog med eleverna och berätta att det faktiskt är jobbigt snarare än att försöka upprätthålla någon form av mask, är att då ta fram den där lådan med bra saker som sagts. Det är inte ofta jag hört dåliga saker om mig, men jag lider av mer eller mindre kroniskt dålig självkänsla, och ganska ofta går jag och får för mig att folk omkring mig bara låtsas uppskatta mig; håller god min av andra orsaker. Men då brukar jag tänka på de där gångerna då det varit ärligt menat. De där gångerna då det känts bra.

Idag fick jag mycket till min låda. Idag fick jag känna mig uppskattad. I morgon börjar jag på nya jobbet, och jag är superpepp. Och skulle jag drabbas av ett dåligt självförtroende – ja, då har jag en ganska stor låda att vända humöret med, och dämpa de negativa tankarna.

Så hanterar jag det. Att vara lärare är att vara ganska utsatt. Alla hanterar nog det här olika. jag försöker ta kritik konstruktivt och undvika att bli defensiv; istället för att vända taggarna ut går jag till lådan och håller mig lugn. Har du något bra sätt att hantera kritik och beröm? Skriv i kommentarerna!

3 Comments

  1. Sven-Göran Isaksson Sven-Göran Isaksson January 19, 2012

    Tyvärr har jag nog inget bra sätt att hantera kritik och beröm. Kritik försöker jag ofta att ta in och reflektera omkring, i regel försöker jag även att ta reda på vad som menas med kritiken så jag inte missförstår. Ibland blir dock kritiken för hård och då låser jag mig själv istället. Beröm är jag sämre på att motta då jag ofta inte uppfattar när jag får beröm.

    Intressant dock att läsa om dina metoder och hur du går till väga. Det där med den positiva lådan påminner mig dock om något som glad-psykologin talar varmt om. Samla dina lyckliga minnen och använde dem som dämpning i kriser.

  2. Gunilla Blom Gunilla Blom January 19, 2012

    Tänk att få läsa detta! Mycket av det är som om jag skulle ha skrivit det själv. Jag är inte ensam. Tack!

  3. Johan Falk Johan Falk February 20, 2013

    När jag pluggade i Uppsala fick jag lära mig något klokt av en god vän (som också blev lärare): När man får en komplimang ska man säga tack.

    Komplimanger är menade att värma någon, och att inte säga tack är att inte visa uppskattning för gåvan.

    Som en skön bonus blir man lite bättre på att ta till sig komplimanger när man säger “tack” snarare än “nej, det var inte bra egentligen”.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.