Category Archives: roleplaying

Lördagstankar om kreativitet

Hörde en del av ett samtal mellan Patti Smith och David Lynch, där Patti pratar om nån låt hon skrev som kom till henne i en dröm, liksom färdig och klar. Hon beskriver hur hon i vanliga fall spenderar mycket tid med att vara “gravid” med sina kreationer. Lynch pratar om hur han upplever att hans kreativitet ofta känns som att det finns ett rum bredvid, där det finns ett pussel som är komplett. Och han får bit för bit från rummet, och måste pussla på andra sidan.

Continue reading Lördagstankar om kreativitet

Kortrecension: Diaspora

Spel: Diaspora

Format: PDF

Antal sidor: 270

Diaspora försöker fylla lite samma nisch som gamla Traveller, men använder ett mer abstraherat system och mer spelarinput. Det är väldesignat som regelsystem, men förklaras lite förvirrat och boken har inte direkt en optimal struktur. Systemet är faktiskt ruggigt bra och väldigt inspirerande. Synd bara att det är så anpassad för en spelstil som inte lockar mig, åtminstone inte som spelledare. Jag är glad att jag köpte det och kommer att ha kvar det i hyllan, men mer för inspiration än för att spela.

Spelet bygger på Fate och har en meta-ekonomi av poäng man får för att acceptera motgångar och betalar för att göra coola saker, lite förenklat. Funkar säkert bra om man inte hatar sådana mekaniker. Mekaniken som sådan är nämligen väldigt snyggt genomförd. Systemet simulerar det mesta med hjälp av “taggar” som kallas aspekter, ett rum som brinner har kanske aspekten “brinner”, och den kan då användas av t.ex. SL för att försvåra saker man försöker göra i området rent mekaniskt. Väldigt smart system.

Det använder också en skala från -6 till +6 för att mäta saker, och har en skala i ord för hur bra man lyckas med något. Jag tycker inte om sådana skalor eftersom de kräver att man omvandlar mellan siffror och ord flera gånger, när man kommunicerar regelsystem.

Det finns få eller inga sätt att befria spelarna från att använda systemet, och det tror jag är medvetet. Man vill involvera spelarna. Väldigt mycket av mekaniken är abstrakt metaspelande, där spelarna tar beslut snarare än rollpersonerna. Det är säkert kul, om man tycker sånt är kul.

Systemet för att skapa stjärnsystem är väldigt visuellt och enkelt men ger väldigt mycket bra output i form av information som inspirerar om varje system och relationerna mellan dem.

Layouten är snygg men väldigt tråkig. Jag vill ha illustrationer! Men jag gissar att budgeten för spelet inte var så stor, så jag förstår varför det inte är lika snyggt som t.ex. Coriolis.

Omdöme: Antagligen det bästa rollspel jag inte känner för att spelleda.

Betyg: 4/5

Evolutionens Barn i tryck!

Äntligen finns mitt första tryckfärdiga skötebarn att köpa. Spelet heter Evolutionens Barn, och är ett semberättarrollspel som kombinerar dystopier a’ Du sköna nya värld och Venus är Vår med actionanime a’ Ghost in the Shell och Bubblegum Crisis.

Äh, gå till spelets hemsida istället.

Och sen tar du och köper spelet. Kom igen, det kostar inte mycket. Betala efter samvete och plånbok.

Evolutionens Barn är dessutom släppt via Creative Commons Erkännandelicens, vilket i korthet betyder att man får ladda hem, modifiera, sprida, sälja, skapa fanmaterial etc helt fritt. Allt jag kräver är attribueringsrätten, dvs att du måste skriva nånstans vem som ligger bakom verket från början. Tror du att du kan trycka upp EB och gå med vinst – gör det! Gör vad du vill! Kultur ska vara fri.

The good days and the bad

Idag var en frustrerande dag. Det började tidigt, då jag vaknade lite sent och tänkte – äh, ska ändå gå en massa inne i Stockholm idag, jag kan ta på mig skjortan redan hemma och ta pendeln till skolan (bara en station bort – 2 minuters tåg istf 20 min gångfärd). Givetvis är pendeln inställd pga signalfel. Sålunda kommer jag visserligen i tid efter att ha gått i snabb takt, men jag är svettig som fan. I vanliga fall brukar jag ha på mig en T-shirt eller nåt annat att svettas i när jag ska gå till skolan, så man slipper vara äcklig inför eleverna. Fuck that.

Sedan ett skitjobbigt möte med skolledning och andra, om datorlicenser. Jag tänker inte dra vändorna här, suffice to say att alla inblandade saknar förmåga att kommunicera med övriga. Det finns tre grupper, och ingen av dem fattar vad någon annan försöker säga – och ingen försöker begripa vad någon annan menar. Och så jag i mitten. God damnit, ibland känns det här jobbet som att gå genom ett minfält. Jag vill äta kakan och ha den kvar – jag vill hålla mig väl med alla tre grupperingarna. Och det är riktigt svårt. Jonglera motorsågar? Låter som en mer trivsam syssla.

Men, som tur var är det löningsdag idag, vilket också betydde att jag kunde gå och köpa lite skoj prylar också, och pigga upp mig genom att strosa runt på Stockholms gator. Trevligt.

Dagens skörd:

Från Comics Heaven:

Planetary 1 och 2. Helt sjukt bra Warren Ellis-grejer. Fruktansvärt roligt och samtidigt trollbindande.ö Riktig food for thought.

The Authority – Fractured Worlds. Andra albumet i “volym två”. Folk säger att The Authority blir crap efter de första numren som Ellis skrev; men jag tycker nog fortfarande att serien höll sig läsbar ända fram till det senaste nummer jag läste, som var det sista Grant Morrison gjorde. Det var liksom självklart bäst under Ellis, men det blir inte rent rövbök bara för att man byter författare.

Från SF_bokhandeln:

Ender’s Game av Orson Scott Card. Klassisk SF-stapel som borde stå i varje SF-läsartes hem.

Neon Genesis Evangelion vol.3 (på engelska). Jag tycker visserligen bättre om animen (originalet, 1.01 imponerade inte så mycket på mig), men mangan är ändå rätt charmig.

De 12 Apornas Armé. Guldrulle – Willis och Pitt spelar riktigt bra, och så är det ju Terry Gilliam som regisserat – och det betyder oerhört vacker scenografi. Sjukt bra. Se!

X-men: The Last Stand. Med oerhört töntigt omslag. Egentligen den svagaste filmen i trilogin, där tvåan är den starkaste – men fan, 79:- var den väl värd.

Trail of Cthulhu – Keeper’s Resource Book and Screen. Ett rent impulsköp. Hade funderat på att skaffa en CoC-spelledarskärm ett tag, och den här är sjukt snygg. Sen kan säkert boken vara av intresse också, även om Trail-systemet inte alls funkar med mina spelpreferenser. Vi spelar ju CoC – Tatters of the King, och ganska traditionellt med tärningsslag och grejer. Då känns det ändå “rätt” med en spelledarskärm… Skulle egentligen vilja ha en såndär ball modulär SL-skärm med plastfickor fram och bak, gärna liggande A4-format. De är sjukt häftiga.

Changeling – The Lost. Tveksamt om jag kommer att spelleda det här, men det verkar vara en ball setting att inspireras av… Kan säkert komma till nytta.

World of Darkness: Mysterious Places. Jag gillar verkligen White Wolfs nya WoD, åtminstone de böcker som släpps. Välskrivet, snyggt gjort och – vad folk än säger – schyssta bilder, definitivt ballare än tidigare utgåvor. Varit sugen på den här ett tag, tror den kan inspirera en hel del allmänna skräckkampanjer. För det är det jag gillar med WoD-basen; att den är typ som gamla Chock, fast ball på riktigt. Skräck som tar sig själv på allvar, nånstans. Mer mysterier. Me like.

Jag tänkte dessutom köpa Player’s Handbook 2 till D&D4e, men den är ju såklart slutsåld…

Se’n köpte jag en extra X-boxdosa på GAME för en hundring. Värt det. Den verkar inte så bra, men jag ville mest ha nåt som kanske har bättre sladd än originalen och som gör att jag kan köra multiplayerspel med eventuella X-boxsugna polare.

Inte heller den här gången blev det något Battletech Classic.

Nå, nu ska jag varva ner och ta det lungt. Och fundera kring morgondagens rollspelande.