Press "Enter" to skip to content

Krank kollar på Game of Thrones S03E04

Om namn och bakgrunden till tittandet.

Alltså, om den här serien fortsätter som den gör nu så finns det nog risk för att S03 blir den sista. Inte för att jag tröttnar eller så, utan för att jag inte kan vara neggig nog. Det här är liksom tredje avsnittet på raken som jag på det hela taget inte haft speciellt mycket emot.

Jag har förresten gjort slut på mitt anteckningsblock nu. Tiden går fort när man gnäller om fantasyserier, eller nåt.
Slimie vill dö, så han ramlar av en häst, blir lurad att dricka hästpiss och får sedan spö av fyra snubbar. Efteråt försöker Brienne reta liv i honom. Begränsad framgång. Hon undrar varför han räddade henne med lögner tidigare (för nä, det där med att hennes farsa är rik var ju bull) och han svarar inte.

Tyrion träffar Spindeln. Här har vi återigen ett sånt där tillfälle där nånting planteras precis nån minut innan det skördas – tafflig berättarteknik som ger intrycket av att författarna liksom bara hittat på allteftersom. Han berättar nämligen om när han blev av med snoppen; det var en ond magiker som gjorde’t vilket också tydligen var hans huvudanledning att hjälpa Tyrion mot den röda prästinnan. Hursomhelst visar det sig i SAMMA SCEN att han fått en låda som innehåller magikern som brände av honom snoppen. Hade inte det här varit mycket mer effektivt om han fått berätta storyn om magikern tidigare, och lådan med magikern dykt upp senare? Eller är det bara jag som föredrar när saker planteras först och skördas senare?

Iallafall: Sams polare i nattvakten är rätt demoraliserade. Och eftersom det faktiskt inte är en skitbra idé att bygga en militär styrka av typ tjuvar, våldtäktsmän och mördare och sen förvänta sig att de ska vara lojala eller stå ut med svårigheter så gör de myteri – de dödar Frantasy-Fritzl (yay! En mindre medlem i Club Skeletor!) och Mormont (som jag preciiiiiiiiis lärt mig namnet på. GOD DAMNIT). Sam snor med sig Gilly och hennes inavelsunge och flyr.

(Innan det eldar de liket på en av sina fallna, Fritzl trollar dem och tycker att de borde döda sina sårade. Etc etc, all very droll.)

Bran drömmer om att han klättrar efter den treögda korpen i ett träd och att Cat skäller ut honom för att han inte ska hålla på och klättra.

Spindeln får reda på att Littlefinger tänker ta med sig Sansa när han åker. Klokt nog litar han inte riktigt på lillfingrets ädla intentioner utan skvallrar prompt för min nya favoritkaraktär Olenna Tyrell. Fan vad bra hon är! Spindeln kommer och smickrar henne, hon frågar om han är där för att förföra henne – “go right ahead! It’s been such a long time”. Men hon påpekar också torrt att det nog verkar lite lönlöst – “”hat happens when the nonexistant bumps against the decrepit?” En kollega på jobbet beskrev den här sortens karaktärer som “pansarkärring”, vilket jag tyckte var passande och positivt. Självdistans, vass tunga och ett intellekt som helt klart hör till seriens skarpaste. Vad bra hon är! Hon är också den förste i serien, vad jag vet, att faktiskt säga att Sansa är ointressant. Vilket är helt sant.

Nåja, hon och Varys kokar iaf ihop en plan. De säger inte vad den är, men lite senare söker Margarin upp Sansa och föreslår att hon ska gifta sig med Loras, vilket Sansa såklart inte har nåt emot. Jag blir OERHÖRT förvånad om det här är Maggans egna idé. Det är ju helt klart Olenna “Roses are boring” Tyrell som är familjens hjärna. Jag uppskattar också att Maggan, som ju är riktigt duktig på att manipulera, ändå verkar följa sin smarta mormors råd och så. Jag tycker om att se de två samarbeta. (Även om det stör mig att Maggan är en så karikatyrmässig “manipulativ, makthungrig kvinna”).

På tal om det så fortsätter hon manipulera Rapey, och lyckas på något sätt få en massa folk att jubla mot honom. Fan vet hur. Han gillar’t, iaf.

Cersey gnäller för Tywin över att han inte gett henne mer makt, implicit att han valt bort henne för att hon är kvinna. Han säger att han valt bort henne för att hon inte är så smart som hon tror, något jag håller med honom om. Cersei är inte speciellt clever.

Thoros och hans merry bunch kommer hem till sin grotta. Klart de bor i en grotta. Det visar sig att de är kristna också. Eller vad man nu ska kalla att de bekänner sig till “teh one true god”. De blev inte så mycket mer sympatiska av att vara religiösa fanatiker; och då kan de prata Robin Hoodskt hur mycket de vill. “När folk sätter åt de fattiga och svaga är vi där” indeed. Verkar ju funka sketabra hörrni. Iaf så ska den infångade hunden få slåss mot deras enögde ledare, som jag undrar om det är tänkt att man ska känna igen.

Greyjoy är en sån jävla klantröv. Det där med att han blev “räddad”? Mycket riktigt var det bara lurendrejeri. Snubben som “räddade” honom ledde honom i en cirkel tillbaks till hans systers (tydligen?) byggnad/torn/whatevs. Och nu är han tillbaks på korset efter att ha erkänt att han ser Ned som sin riktiga pappa och att han ångrar att han valde fel. Betyder det här att jag hade rätt? Jag vet inte, får se nästa avsnitt om det visar sig att syrran var den som iscensatte alltihop.

På tal om att iscensätta saker. Jag skrev inte om det så nu låter det såklart som en efterhandsförklaring, men jag misstänkte faktiskt hela tiden att Daenerys kunde prata eller åtminstone förstå Valyriska. Tro’t eller ej, men jag kände igen Valyrien från hennes titel/namn/whatever som trots allt upprepats några gånger, alltså det där med “old Valyria”. Plus att det är en så trött jävla trop att nån låtsas inte kunna språket de blir förolämpade på att de väl liksom inte kunde låta bli. Iallafall, Daenerys byter bort sin drake, får kontroll över slavarna, ger dem order på valyriska att de ska döda alla slavägare och befria alla slavar. Sen får hennes “bortgivna” drake elda upp sin nye “mästare”. Sen befriar hon sina soldater och frågar om de vill följa henne av fri vilja. Det visar sig att de inte alls blivit så robotaktiga som deras nu döde mästare påstod, utan de följer henne ändå. Hon kastar piskan som gav henne makt över henne och de marscherar iväg.

Nu har hon alltså armé och drake och är så JÄVLA BADASS. Inga jävla rådjursögon här. Hon har nog faktiskt aldrig varit coolare än hon var i det här avsnittet.

Kontinuitet:
Nattvakterna dödar Mormont och Fantasy-Fritzl.
Sam flyr med Gilly.
Thoros och gänget kommer till sin grotta.
Greyjoy leds tillbaks till dit han var, hoho.
Daenerys styr upp allting.

  • Otroligt tråkiga miljöer. Jupp.
  • Tuttar och rumpor. Jag vet inte om jag såg en enda tutte, faktiskt.
  • Alla är osympatiska. Nej, Olenna är faktiskt inte det minsta osympatisk. Och Daenerys är cool och visar sig ha planerat och varit smart. Det uppskattas.
  • Folk dör ganska sällan oväntat. Jag ska inte säga att jag fick hjärtattack av varken Mormonts eller Fritzls död (om de nu dog båda två, nu blir jag osäker. Det lär väl visa sig). Fast lite oväntat var det. Fast jag tycker att de telegraferade myteriet lite dåligt överlag; återigen är det lite som att myteriet var nåt de kom på efter att föregående avsnitt redan spelats in typ. Visst var det lite gnäll i förra avsnittet, men inget ens i närheten av det här. Och var det här typ första gången vi såg Dr. Harper som en av nattvakterna? Jag blir osäker.
  • Alldeles för lite fantastik (typ i genomsnitt ett omnämnande och/eller en uppvisning per avsnitt)DRAKAR!
  • Alldeles för mycket interpersonellt tjafs. En del, men Olennas närvaro gör det hela mycket mer intressant.
  • Alldeles för mycket Snöjonte. WOHO INTE SÅ MYCKET SOM EN BILDRUTA! Om jag inte förträngde nåt, då.

Alltså, nu får de ju skärpa sig. Annars kommer de här recensionerna att bli tråkiga, och då kommer ni att sluta like:a dem, och då kommer jag att tappa motivationen.

Be First to Comment

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.